Ca 20 minuter kvar av 2008. Det känns konstigt att invänta det nya året den här natten. Jag önskar och hoppas av hela mitt hjärta att oro och sorg ska vara lite längre ifrån oss det kommande året, än det gångna. Vilken tur, vilken barmhärtighet, att man inte vet i förväg vad som väntar. Tänk om jag förra nyåret hade stått här och skålat med pappa och önskat honom Gott Nytt År, om jag då hade vetat att han inte skulle överleva ens… Jag ser fram emot ett lite lugnare år och hoppas att jag inte har så jobbiga saker framför mig det kommande året, som jag i så fall inte ännu vet om. Samtidigt är det dubbelbottnat att invänta ett nytt år. Det som finns här just nu, 2008, det året hade vi pappa här hos oss. Det kommande året, det blir det första utan honom. Det första i hela mitt liv. Med det i åtanke försöker jag hålla emot lite, få lite extra närvaro i de sista minuterna av det år när pappa levde.
Gott Nytt År! Det hoppas jag på och önskar Er alla!
God fortsättning till dig Sabina! Hoppas sorgen ska kännas lite lättare att bära under 2009.
Stor kram!
av: Anna den januari 3, 2009
, kl. 11:23